Jag behöver aldrig känna att jag är alldelse långt borta från Sverige när trots att jag är flera tusen mil därifrån. Här finns alla möjliga spår av mitt hemland. På dukar, tavlor och i skafferiet bara för att nämna några. I skafferiet kan man hitta både vaniljsocker och lingonsylt. Varje kväll när vi säger god natt säger Christine "God natt, sov gott, dröm sött" på en underbar amerikansk-svensk dialekt och hon sjunger "Natten går tunga fjät" för Linnea varje kväll innan läggdags.

-

Så jag känner mig som hemma här. :)

Oj oj. Blev sent ikväll med.

Jag har börjat på att sticka. Jag tänkte börja med att sticka en halstuk, men vi får se vad de blir av det (kan ju möjligen sluta i att det blir en grytlapp...).

God natt!

Ingen superspännande dag idag direkt, men helt ok. På förmiddagen var Denali här och lekte med oss och sedan åkte vi på musiklektion, vilket var skojigt. På eftermiddagen tog jag hand om Linnea (vilket var superenkelt eftersom hon sov hela tiden) medan Christine och Annali var hon doktorn på 6-månaderskontroll. Så jag pysslade lite i mitt rum, läste och höll på med datorn.

-

Vi kom på jag nu idag har varit här i 4 veckor idag. Det känns helt sjukt! Tiden har gått så himla snabbt!! Men samtidigt känns det som om jag har kom in i min nya vardag på en gång. Det känns som om jag helt tappat greppet om tid och rum! Det känns som om jag varit borta hemifrån i en evighet, åtminstånde i sex månader, men samtidigt går tiden här så himla snabbt. Mystiskt!

Igår var jag alltså iväg och dansade Swing här i Portland.

Jag hade hittat ett trevligt dansställe på internet och Christine skjutsade dit mig igår kväll.  Jag var nervös eftersom jag inte riktigt visste vad som väntade.  Jag kom in i en stor fin lokal, det kändes som ett ställe där man skulle kunna hålla fina fester eller en bal. Det var mycket folk där, jag skulle gissa på ca 70 personer. Nybörjarlektionen startade på en gång och jag hoppade in. Jag kände igen de flesta av stegen, det var bara lite nytt.  Varje gång vi bytte partner hälsade vi på den och det var ingen som kunde uttala mitt namn rätt. Ingen! Men många av dem tyckte det var kul att jag kom från Sverige. De blev väldigt intresserade och berättade allt de kunde om landet: om ABBA, olika tennisspelare, Herräng, ”Tack så mycket”, Stockholm, mm.

Efter nybörjarlektionen började en DJ spela Swing-musik och det var dags att bjuda upp, eller i mitt fall bli uppbjuden.  Jag han aldrig ens sätta mig tillrätta på stolen innan någon kom och bjöd upp. Det var skoj. I början kände jag mig lite ringrostig och jag hängde inte riktigt med i alla moves, men ju längre kvällen led ju bättre gick det för mig att dansa.

Mitt under kvällen tog en av ledarna mikrofonen och började prata om olika evenemang. Därefter frågade hon om det var någon som hade födelsedag eller om det var någon ny som var där och dansade ikväll. En kille som stod bredvid mig sa åt mig att gå fram eftersom att jag var från Sverige, så jag gjorde det. Jag och en annan tjej fick gå fram och runt om oss bildades en ring. De satte på musik och vi fick en varsin partner. Sedan fick vi dansa och alla tittade på. Under dansens gång fick vem som helst komma och ”ta över”, så under en enda låt dansade jag med säker 15 olika personer. Det var hur läskigt som helst! Jag tyckte det var så hemskt att alla stod och tittade på.  Snacka om att skämma ut sig!

Vid 23 kom Christine och hämtade upp mig. I en summering av kvällen kan jag säga att det var riktigt roligt. Det var många duktiga dansare där och det var många i min ålder och lite över. Det var så skönt att få dansa av sig igen. Jag ska försöka ta mig dit fler gånger. Dessutom är det en stor dans på lördag kväll, dit det troligtvis kommer svenskar. Det skulle vara riktigt roligt att åka på den, men vi får se. Vi ska baka lussebullar på lördag också.

Var iväg och dansade ikväll. Oj oj oj, säger jag bara!

 Mer får ni veta imorgon, för först måste jag sova. Klockan är alldeles för mycket!

Vi var på dop idag. Det var trevligt. Jag fick återigen ställa mig upp och prata i mikrofonen och säga vad jag heter och vart jag kommer ifrån. Det var många som kom fram efteråt och ville prata om Sverige, eftersom många av dem kom därifrån, hade varit där eller har släcktingar där.

-

På eftermiddagen har jag och Christine varit på Target och handlat. Nu blir det middag och sen ska jag iväg och dansa lite Swing. Läskigt, spännande, roligt? Vi får se.

Det gäller att ha mod att vara den man är,
och inte tappa modet för att man är den man är.

Idag var det värsta regnvädret här i Portland. Jag kan inte fatta att det kan komma så mycket regn på så kort tid. På två timmar hade vi översvämning ute på gatan. Dessutom började det hagla. Meningen var att vi skulle åka till Farmers market idag för att köpa frukt och grönsaker, men tack vare det blöta vädret så hoppade vi över det. Istället blev vi hemma tills det hade lugnat ner sig lite och sen åkte jag, Christine och Linnea till en pysselbutik. Det var ingen liten butik. Det var som ett stort supermarket (tänk ICA-kvantum eller Rusta) med bara pysselsaker. Där fanns pärlor i alla former och färger, en uppsjö av scrapbooking, penslar, lera, färger, klistermärken, garn, ramar, mallar, mm mm mm. Jag trodde först att jag kommit till himmelriket! Det är en underbar butik och dit måste jag se till att bege mig fler gånger!

-

Efter besöket i lyckolandet släpte Christine av mig vid Lloyd-center som är ett stort köpcenter. Där vandrade jag runt i flera timmar. Jag handlade bl.a träningskläder, en skjorta, tofflor (äntligen) och en fleesjacka.

-

När jag kom hem slängde jag ihop en fläskpannkaka (amerikanarnas nya favorit) och Melanie och Denali kom över för att äta tillsammans med oss.

-

Imorgon ska vi till kyrkan igen. Denna gång är det dop och Christine och Kevin är gudföräldrar.