Sådär, nu är jag tillbaka i Hälsingland igen. Det känns så märkligt kan jag tycka. Det är sådanna kontraster mot mitt tidigare liv. Det är som två helt skilda världar. 

.

Det var fruktansvärt att ta avsked från Bella och Barcelona. Vi grät så att tårarna plaskade ner på Plaza Cataluña. Allt kändes så konstigt. Det kändes som om jag tog ett steg ut ur mitt liv. Jag har vuxit så otroligt mycket under de här månaderna och jag har lärt mig som myclet om mig själv och om livet. Det kändes så fel att bara åka därifrån, åka från den fantastiska staden. Det låter kanske flummigt och knasigt, men Barcelona är inte bara en stad för mig det är mer som en vän som har hjälpt mig på som många sätt och givit mig både hemska och vackra upplevelser. Trogna vänner bär man med sig resten av livet, visst är det så? 

.

Jag saknar redan Bella så otroligt mycket. Jag behöver henne att flumma runt med, att sjunga med, att disskutera med och hennes energi. Tur för mig att hon kommer till Sverige och Bollnäs och hälsar på om en vecka!! 

.

Sakta men säkert känns Barcelona mer och mer avlägset. Även fast jag inte riktigt vill släppa taget om det livet. Sista tiden i den staden älskade jag varje andetag jag tog och varje steg jag gick. Jag trivdes så bra med mina vänner, med mitt jobb, alla mysiga platser vi gick till och med allt som vi gjorde.

.

Att vara tillbaka känns ändå bra. Jag saknar storstadslivet (trodde aldrig att jag "lant jäntan Ebba" skulle känna så). Men jag ser också hur förbaskat vackert det är här! igår var jag på dans. Så himla kul! Dans är nått som får mig att må bra. 

.

Jag har lämnat ett stort äventyr bakom mig och jag klarade av det galant. Nu väntar ett nytt stort äventy med cafét och det känns grymt spännande. Redan igår började jag på att ta tag i saker och ting och det känns så kul. Nu är det "fullt ös, medvetslös" som gäller!!! 

 Förra veckan skrev jag det, söndagen före det också, och söndagen innan det.... "Det här var bästa söndagen på länge!"

Vilken underbar dag vi har haft. Hur ska jag kunna beskriva det i ord? Jag ska försöka, men ni får ta och kika in bilderna ordentligt! 

.

Steg upp klockan 8 (efter 2,5 timmars sömn). Bella och jag irrade runt i lägenheten, slängde på oss kläder, packade väskor och köpte croissants på vägen till Pl. Cataluna där vi mötte upp Irenej och Robin. Därefter hoppade vi på tåget som tog oss norrut.

 Vi hoppade dock på fel tåg - några gånger. Så 30 min och 4 tåg senare sitter vi på rätt tåg. Men vi är glada ändå!

     Vi kom till en jätte mysig katalansk by och vårt "Mission of the day" var att hitta ett vattenfall! Vi hade hört att det skulle finnas i närheten men visste inte riktigt vart. Så jakten började!

Utsikten var helt fantastisk och byn var riktigt mysig och pitoresk. Människorna var så trevliga och hjälpsamma mot oss. Vi gick och beundrade alla söta hus och fina trädgårdar. 

   Kolla in det här huset! 

Vi köpte med oss lite picknick som vi åt i omgångar. Vi satte oss ner där vi hittade bra picknickställen. Så första stoppet blev på en lite klippa med utsikt över staden och nästa blev djupare in i skogen intill en vacker å. 

Jordgubbar, pizza, ost, bröd, äpplen, vattenmelon och Cava- förstås! 

'

    Det var så friskt däruppe bland bergen och inne i skogen. Så härligt att lämna storstaden och få andas riktigt fin luft!      Mitt inne i djupaste skogen hittade vi en konstutställning. Det var ett vackert hus full av murgröna och med katter, hundar och en vit vacker påfågel (!) ute på gården. Tavlorna var heeelt fantastiska. Jag bara gapade! Så otroligt vackra! Konstnären själv berättade och visade oss runt. Konstverken hade motiv från bland annat olika spanska städer, hästar, parker i Paris. Så oväntad, att gå rakt in i ett konstgallerim när man är ute på skogsprommenad. 

En vit påfågel på bakgården... 

   Bergen var helt magnifika. Det är svårt att få det bra på kort, men det var så mäktigt! Skogen var fantastiskt vacker. Så fuktig, så tät, så grön! Det var som att vandra omkring i en djungel. Vi sa flera gånger att vi liga gärna hade kunnat vandra runt i något land i Sydamerika. 

Vi plockade på oss fläderblommor, klättrade i träd, såg en hel del intressanta småkryp p åvår jakt efter vattenfallen. 

   Och vi hittade dem! Helt magiskt var det. Det är en viss stämning vid vattendall. Detta ihållande rus som blir av vatten som konstant forsar ner, glittret som blir av solljuset som tränger ner mellan trädtopparna och den fuktiga luften som doftar så gott. Vegitationen var helt fantastisk så grön och träden växte som ett tak över den stömmande ån. Vattnet var isande kallt och när man närmade sig vattnet kunde man känna lite av kylan från dess källa.    Vackra flickor! Bella och Robin!    Så vacker det var!    Vi var ju som tvugna att hoppa i i det källarkylda vattnet vid ett av vattenfallen. (Ok då, erkänner! Jag fegade ur och doppade mig inte, ville inte utsätta mig för sådan smärta, medan både Bella och Robin var tuffa nog, eller galna om man helre vill säga det, och hoppade i plurret)

Sedan låg vi i solen och värmde upp oss i några timmar. En helt fantastisk underbar dag - igen! Det var så härligt att komma ut från Barcelona för en dag. Gå i skogen och få se denna fantastiska lilla stad och denna helt magnifika naturen och växtligheten. Vi hade så roligt! Det var så avstressande och njutfullt. Vilken underbar dag!           

Sista kvällen på Noti hade jag igår. Det var en hektisk kväll med mycket folk, överbokade igen. Men vi rockade totalt! Det är en helt annan restaurang nu när det är Marcelo som styr och ställer nere i köket. Nu går det faktiskt att kommunicera mellan servicen och köket! Det var riktigt kul att jobba. Allt flöt på utan problem och vi han med att ha roligt också. Vi skrattade och skämtade. Jag tänkte flera gånger hur mycket jag tycker om mitt jobb.

Tokigt värre bakom kulisserna på eleganta Noti Universal, Barcelona.    Israaa!    Här har vi mannen! Vår nye "chef" Marcelo.    Alltid lika glad. Alltid! Vår diskare Mohammed. Som igår uppgraderade sig till att hjälpa till med maten i köket. Riktigt roligt! Jag kallade honom chef Mohammed hela kvällen. haha! 

Klockan han bli närmare 2 innan vi var klara för kvällen.  När jag kom upp satt Elena, Isra, Gigi, Marcelo och Emanuel i baren. De öppnade en Champagneflaska och jag fick en present. Jag blev som rörd till tårar! Presenten hade Isra inhandlat och de var ett par Barcelona-trosor, haha! De var inslagna i en tygservett där de alla hade skrivit ett meddelande till mig. Så fint! Jag kommer sakna mina kollegor så mycket!!

Vi höjde volymen på musiken, dansade, tokade, snackade och skålade i mera Champagne. Det var ett riktigt roligt Farväl-party.  Åååå – Noti i mitt hjärta alltså! 

   Jag och killarna!    Noti-brudarna!   Min Italiano!    Min Latino!        Oj oj oj sp mycket galet kul vi har haft! Jag kommer sakna denna krut-brutta!!    Det var ju ett måste- att ta sig en dans på bordet...   

Jag är med på Spansk TV! Bebida y comida para ricos. Mat och dryck för rika. De filmar i från Noti och jag slinker in på några hörn. Min chef Elena pratar en del. Kolla in!! 

http://www.cuatro.com/callejeros/videos/bebida-comida-ricos/20110421ctoultpro_3/

Let me introduce you to the people of Ferlandina.  Except me, Bella and Becca are there a few more people in this flat.

Humle and Dumle lives in our water bottle.  They are always so happy. If the water is a bit yellowish you need to change the water before you drink it (Humle is not toilet-trained).

  We have Hooker, who lives in the fridge. He is nice and he keeps an eye on the food. His favorite is blue cheese and spinach – so don’t put that too close to him, his stomach is sensitive!  Little Blue Think is a fun little thing. Hi waves and says hello to everyone who comes in to the flat. His smile makes you smile and that is how we spread the happiness and love in the world!  This morning I was introduced to a new friend. This is Clas. I don´t know so much about him jet, but hi is very handsome and polite, tough his humor is a bit airy.

.

At Ferlandina we also have the Banana ghost. I don´t have any pictures of her since she is only awake when we are in bed. She is a bit sad and she is crying every night and says “Eat me, eat me”. Hooker is doing his best to comfort her, but she won´t listen she just wants to be eaten- and Hooker doesn’t like bananas. 

Jag har just kommit hem från jobbet. Oj så skoj vi hade ikväll!  Skojade runt en hel del och sedan gick jag och Isra över på Palace hotel för att lyssna på otroligt bra livemusik. De hade ett nytt jazz-band som spelade. 

.

Det har blivit stora (nej, gigantiska)förändringar på Noti nu på bara några dagar. I förrgår fick vi reda på att Christian ska sluta och igår så gjorde han det. Nu har Elena restaurangen för sig själv och nu är det Marcelo som är ”the chef”. Jag gillar Marcelo. Han är det en fenomenal kock. Han har sådan känsla, kreativitet, perfektion och konstnärlighet i köket. Det är helt rätt att han nu får vara högste chef i köket (vilket han i och för sig även var när Christian jobbade även fast Christian trodde att det var han som bestämde). Det kommer bli ra det här. Med Elena i spetsen och Marcelona och Isra vid sin sida. 

.

Jag insåg idag att när jag kommer till jobbet känner jag mig som hemma. Det är en bra känsla och jag trivs verkligen på Noti. Jag trivs med all dramatik, jag trivs med arbetsuppgifterna, jag trivs med att prata spanska och att umgås, skämta, prata med mina arbetskompisar. Jag har fått så obeskrivligt mycket erfarenhet från det stället. Lärt mig så mycket och fått otroligt mycket självförtroende. 

.

Idag var alltså första dagen vi jobbade utan Christian. Vilken stämning det var! Så avslappnat. Så kul. Så professionellt.  Vi har aldrig fått så bra dricks som vi har fått den här veckan. Det känns hemskt tråkigt att lämna det stället nu när denna stora förändring just ägt rum. Jag skulle verkligen vilja vara med och bygga upp det här nya. Men det känns lite som en sådan där roman eller film som får ett lyckligt slut och som börjar på något nytt som man bara får se skymten av. Jag gillar inte när filmer slutar så, när man själv får ta och fundera ut vad som kommer hända. Men min saga på Noti slutar i alla fall med ett happy ending. 

.

.

.

.

Här kommer bilder från Söndagen:   

  Bella och Ebba uppe på terassen med havet och det stora hotellet i bakgrunden. 

   Så här glad är man när man umgås med härliga människor, äter gott och har världen vackraste usikt ut över stranden och havet!   Folk har det mycigt en söndaakväll på stranden.    Utsikten från takterassen.    Barcaloneta   Barcaloneta   Bella, Dani och Ebba myser i kvällssolen!!      Mysigt!    Snyggingarna Mikaela och Elin!!! <3 Åå så mycigt vi hade under veckan som ni var här. Ni saknas här!        Medelhavet!      Sedan flyttade festen ner på stranden. Beach-party!Vi lekte lite vampyrer så där på kvällskvisten. hehe

Vilken dag vi hade igår! Jag, Elin och Mikaela låg på stranden hela dagen. Så varmt det var! Blev till och med några svalkande dopp i Medelhavet också. 

På kvällen blev vi bjudna hem till min jobbarkompis Isra. Hon skulle ha en liten fest uppe på hennes terass. Så vi tre tjejer plus Bella och Dani åkte dit lite senare. Det var helt fantastiskt! En stor terass med utsikt över stranden, havet och det stora W-hotellet. Och solen som precis började gå ner. Helt magiskt! Isra har sina föräldrar från Holland på besök och de är verkligen helt underbara. Det var Isras pappa som öppnade dörren för oss och sa "Pappa Isra" när dörren slog upp. Det var verkligen en riktig krutgubbe! Han höll tal, skämtade, skrattade hela tiden. Innan han skulle gå sa han; "In 5 years, no 2 years, no in 1 year we are all going to Sweden!" Han verkade gilla oss. 

Det var riktigt god mat och vi hade vin med oss. Det var ett härligt gäng. Vi var kanske 15 personer där uppe. En väldigt blandad kompott av människor. Jag älskar när det är så. Olika nationaliteter, olika åldrar och alla har så roligt ihop! Vi var svenskar, holländare, sweischare, en polska, en engelsman, och några nationaliteter till. 

Efter någon timma uppe på terassen flyttade vi ner till stranden. Vi tog kastruller och bord under armarna och flyttade festen. Sedan satt vi där länge. Fler människor slöt sig till oss. "Inte varje söndagkväll man sitter och har så mysigt på en strand". Festen fortsatte hemma hos Isra där både gitarr och trumpet kom fram. Vi sjöng och lyssnade på riktigt bra musik som James och Dani spelade! 

Vilken myskväll! Å som jag älskar den här staden! 

(bilder kommer!)

2:44 står klockan på. Nyss hemkommen från restaurangen. Så ni kan ju gissa om vi hade mycket folk ikväll?

Ikväll var det inte bara fullbokat, det var överbokat! När jag kom till jobbet vid åtta var alla förberedelser i full gång. Det känns på stämningen, på vibbarna, att det ska till och bli en hektisk kväll. Alla är spända, koncentrerade och gör det som ska göras med största fokus. Så fort de första gästerna droppa in släpps lite av spänningen, för då måste man se till att slappna av och lite, vara trevlig, glad och sericeminded. 

Jag fick ansvara igen för alla beställningar och för att hålla ställningarna i restaurangen. Aldrig har jag jobbat en lördag då vi haft så mycket folk och allt flöt på så smidigt. Vi hade till och med en grupp på nedervåningen och trots detta behövde vi inte stressa ihjäl oss. Så nog är jag bra på det här med att hålla ställningarna har det visat sig. 

Vi hade väldigt mycket trevligt folk ikväll (några få undantag, men jag tänker inte ödsla energi eller slita ut tangenterna för dem). Det var en katalan som berättade att han varit i Hudiksvall 2 gånger. Så tokigt! Hans pappa jobbade tydligen där ett tag. 

Sitter hemma vid köksbordet nu. De andra flickorna är visst ute på rajtan-tajtan. Men jag fick mitt igår då vi var ut och dansade på Jambaree till tidiga morgonen. Min kropp är helt slut. Nu ska jag bara få in hjärnan på vilolägen, men det är svårt efter en intensiv kväll på Noti Universal. 

   Restaurangen färdigställd inför en crazy-night