Här i USA kan man göra nästan allt i drive-thru, t.ex äta hamburgare, pizza, pannkakor och all annan mat man kan tänka sig vara sugen på, ta en fika (på t.ex Starbucks), gå på bio, ta ut pengar, köpa mediciner på apoteket, få bilen vaxad. Jag tycker det är ganska otroligt att man kan tillbringa så mycket tid inne i sin bil helt utan problem. Det är dessutom ganska sorgligt, tänk vad mycket annat man skulle kunna göra under den tiden - Lära sig att källsortera till exempel.

I Sverige är det 6 Oktober, här är det 5 Oktober, jag vet inte vad det är för datum i Dubai men grattis på födelsedagen Katrin! Jag hoppas ni har det toppen på semestern!

På förmiddagen tog vi en promenad runt kvarteret med Lexie i vagn och Lukas på sin lilla röda cykel.  Det är verkligen ett hel mysigt område som de bor i. Det är så hemtreligt och så typiskt amerikanskt att det nästan är skrattretande. Det står stora bilar på uppfarterna, trädgårdarna är i perfekt trim (naturligtvis anlitar alla trädgårdsmästare), husen går från storlek ”skokartong” till ”slott”. Det roligaste av allt är att folk redan har börjat pynta sina hus för Halloween. Det sitter små spöken i träden, pumpor bland buskarna och det hänger flaggor längs med väggarna. Det är inte klokt!

-

Mitt på dagen kom Jack och Annika hem från sin New York-weekend, de hade haft det mycket bra med hade saknat sina små gullnosar förstås. Jag och Johanna tog det lugnt i någon timme och fick tillfälle att prata med några där hemma över Skype. Sedan tog vi bussen hem till mig och lade oss på stranden och slumrade ett tag (tog igen oss efter helgen). Trots att vi var trötta och helt slut i kroppen masade vi oss till gymmet för att vara duktiga i en timma. Det var verkligen jobbigt att ta sig dit, vi hade hellre velat slänga oss i soffan, men väl där kändes det riktigt bra! Och efteråt känner vi oss otroligt stolta!

-

Tack återigen för en ”Great” helg Johanna! <3

Det blev inte så mycket sömn den här natten, med en liten skrikande bebis och en 4-åring som tumlar runt i sängen. Så denna morgon började med en stor kopp starkt kaffe.

-

Vi hade en väldigt lugn och skön eftermiddag här i huset. Vi åt frukost tillsammans och därefter somnade Lexie och sov i flera timmar så vi passade på att leka med Lukas och ta oss en varsin tupplur. Mitt på dagen kände vi att vi borde ta tag och göra något i detta underbara väder- så vi knåpade ihop ytterligare en skattkarta. Denna gång ledde den till Donkin Donuts där vi köpte kaffedrinkar, smoothis och en munk att dela på. Mums! (Dock var det inte lika bra som Starbucks, men den ligger strax därefter). 

-

På vägen hem tog vi en sväng ner på stranden och det slutade med att vi alla tog ett dopp i havet (jag  och Johanna med våra kläder på). Det var fantastiskt härligt och just då tänkte jag på hur underbart jag har det här egentligen.  En eftermiddag och man bara tar en sväng ner till havet och hoppar i det vackra vattnet.  Att känna saltet i munnen, det ljumma vattnet mot kroppen och känna sanden mellan tårna. Att min vardag skulle se ut så här är något som jag aldrig hade kunna föreställa mig. Det är ganska fantastiskt vad livet kan ta lustiga vändningar.

-

Lördagskvällen blev lugn. Barnen var snälla och söta och det var inga problem att få dem i säng när mörkret lagt sig. Så jag och Johanna fick tid att se film, denna gång var det ”My best friends girl”. Efter en kvart av filmen gav jag upp och började bläddra i en Ikea- katalog, så bra betyg ger jag till den filmen.

-

Aj aj aj!

Att man aldrig lär sig att man bara mår illa av att äta för mycket av det goda!

Oj oj oj!  Barnen är i säng, men det var inte en lätt match. Jag har seriöst börjat överväga att aldrig skaffa barn!  Jag har insett vilket otroligt tålamod det krävs att vara förälder och hur enormt mycket tid det tar. Inte fören nu har jag förstått vilket enormt jobb alla föräldrar gör. Inte nog med att man har sitt vanliga jobb dessutom så har man ett 24 timmars jobb om kräver 100 % fokus hemma med sina barn. Barnen tar upp all den tid som man tidigare kunde ha för sig själv (men jag antar att det inte är något problem i sig eftersom det är ens barn och man älskar dem över allt annat). En sak är i alla fall säker, jag är inte redo att få egna barn på mycket mycket länge!

Jag måste säga att det är fascinerande att så fort man ser de små liven sova så underbart fridfullt, när Lexie ger en sitt underbara leende eller luriga skratt och när Lukas kommer med någon av sina finurliga funderingar eller underbara kommentarer så smälter hjärtat och allt som man var irriterad eller arg över blåser bort som en vinande vind. Visst är det fantastiskt?

-

Nu väntar film och frossa med chokladbollar och m&m´s!

Jag och Johanna har städat och grejat hela dagen och efter det att Jack och Annika begav sig iväg på sin New York-resa bestämde vi för att hitta på nått skojigt med barnen.  Vi gjorde en skattkarta som ledde ner till stranden och övertalade Lukas att det var en det var en stor skatt nedgrävd där. Vi var tvungna att skynda oss eftersom att sjörövarna och indianerna också var ute efter skatten! Så vi packade ner badkläder och picknick och begav oss ut på skattjakt. Det var riktigt roligt!

-

När vi kom till vägen som leder ner till stranden sprang Johanna före (för att gräva ner skatten) medan Lukas och jag lyssnade i buskarna efter indianerna.  När vi kom fram till den plats där krysset var på vår karta började vi gräva och hittade ”Toy story”-godis och en konservburk med soppa. Vilken skatt! Lukas blev jätteglad.

-

Sedan badade vi i havet. Det är så kul att se Lexie i vattnet för hon skrattar och plaskar och ser så lycklig ut. Det är så varmt och härligt i havet och vattnet har en så vacker färg – mitt i mellan blå och grönt.  Vi åt vår picknick bestående av mackor, kakor, peanutbutter och melon.

-

Det var en toppendag och jag tror att alla uppskattade det. Lukas hade en så underbar kommentar: ”Johanna, Gud gjorde den här dagen till en bra dag”.

Det var något alldeles extra att se de två busbarnen Lukas och Junior på skridskor! De såg så coola ut i sina hockeytröjor och hjälmar, men så borkomna med sina vingliga skridskor ute på den hala isen.  De fick en varsin rollator att hålla sig i för att kunna hålla balansen. Från början ville inte Junior ut på isen, han bara grät och grät. Men efter att ha stått på skridskorna en stund insåg han att det faktiskt var ganska roligt och inte så läskigt som det först verkade. Det var sjukt kul att se hur både Lukas och Junior utvecklades i sina skridskofärdigheter under dessa 45 minuter. Från att de rangliga krabaterna tog sina första pyttesmå osäkra steg på isen med krampaktiga tag om sina rollatorer till att, åtminstone Lukas, tog sina första skär på egen balans. Det var imponerande!

Jag lägger ut bilder i veckan!