Klockan är bara 22, men jag är ändå supertrött! Det har varit en tuff dag idag. Jag sov ganska dåligt igår natt så jag kände mig mörbultad redan när jag vaknade. Hela dagen har jag tagit hand om Linnea och Annali. Det är inte lätt att ta hand om en treåring i trotsåldern (som dessutom pratar ett annat språk vilket gör det så mycket svårare att förklara och kompromissa på ett bra sätt) och en sexmånaders baby som skriker för att hennes tänder håller på att växa fram. För det mesta går det bra att ta hand om dem, Annali brukar kunna sysselsätta sig själv och somna ganska snabbt och Linnea brukar kunna sammarbeta, men idag var det inte lika bra. Jag känner mig så hjälplös när jag har gjort allt som jag kan göra för lilla Annali men hon ändå fortsätter att skrika. Jag fick henne dock att sova efter många om och men.

-

Vädret har varit jätte trist idag. Blåsigt och regningt. Jag känner mig lite deppig. Jag antar att det är ganska normalt att känna så ibland, men det blir extra jobbigt när jag inte är hemma med dem jag älskar mest. Jag försöker tänka positivt men det är svårt. Jag tror det är bäst at jag sover lite nu. Jag blir alltid så negativ när jag sovit lite så jag hoppas att jag känner mig bättre till mods imorgon.