Och så var man vaccinerad mot svininfluensa... :)

Idag fick jag en liten Sightseeing av Christine runt ”the neighborhood”. Det är så himla fint här. Jag älskar de vackra husen som känns lite gammelmodiga men ack så fina. Jag måste ta lite kort och lägga upp! Vi var också ner till downtown av Portland. Där är det fantastiskt fint. Det är så konstigt att en så stor stad som Portland kan kännas som en liten småstad, men det är nog det som jag gillar mest med Portland.

-

Jag fick också se en av världens största bokhandel, Powell´s bookstore. Det var ett underbart ställe. Det var typ 4 eller 5 våningar fyllda med böcker. Där kan man nog finna vad man än önskar i bokväg. Trots att det var så stort så kändes det ändå väldigt hemtrevligt och mysigt och det kändes gammaldags. Det var så roligt att gå omkring och känna på och titta i en massa böcker (kanske är jag en liten nörd, men då får jag väl vara det).  Jag köpte tre böcker:  ”Annie Freeman´s fabulous traveling funeral” av Kris Radish, ”The mysterious benedict society” av Trenton Lee Stewart och en tredje som jag inte kan nämna eftersom det ska bli en julklapp…  Så nu ska jag se till att läsa klart ”New moon” så att jag kan börja med någon av mina nya. Jag har dock inte mycket tid över för att läsa det blir mest på kvällen om jag kommer i säng tidigt vill säga, eller mitt på dagen när Annali och Linnea sover middag.

-

Efter Powell´s hämtade vi upp Linnea och åkte hem till huset. Christine åkte till jobbet så jag blev ensam med att ta hand om småtjejerna. Det gick riktigt bra. Linnea sov middag efter att jag läst några sagor för henne och Annali sov lite grann men vaknade upp efter 20 minuter så vi lekte resten av eftermiddagen. Ikväll åt vi alla lite rester från gårdagens Thai-mat. Riktigt gott! Nu ska småtjejerna bada och ner i säng.  Efter det tror jag det blir film för alla som är över 4 år.

-

Idag fyller min lilla kusin Olivia hela 14 år! Jag kan inte fatta det!

Grattis underbara vän! Ha en fin födelsedag! Alla här hälsar så mycket till dig. 

När jag steg av planet på flygplasen visste jag inte riktigt vart jag skulle ta vägen. Det var en riktigt stor flygplats. Jag följde strömmen och hoppades att den skulle leda till där man kan hämta bagaget. Men jag han inte så långt, för på vägen dit så såg jag två välbekanta ansikten. Jag såg Melanie och Christine och de höll denna skylt i sina händer. Kan ni förstå hur underbart det känns att mötas av en sådan skylt och hur det värmer i hjärtat? Jag blev så glad och rörd att tårarna tittade fram.

Igår fick jag reda på att det bor en orm i mitt rum (!). Jag hade inte sett den innan, men den bor i ett akvarium nere hos mig. Det är Kennys fast den bor här hos Christine och Kevin. Jag som alltid haft en liten fobi för ormar. Nu tycker jag att det är lite läskigt varje gång jag ska gå ner till mitt rum. Tänk om den rymmer och börjar slingra omkring på golvet? Ursh ursh ursh! Jag tror att den är ganska säker inne i sin bur, men man kan ju aldrig vara riktigt säker. Fy sjutton! Jag sover i samma rum som en orm!!!!

Idag har Melianie och Denali varit här i Christines hus. Jag, Linnea, Denali, Annali  och Melanie har lekt, spelat spel, läst böcker. Vid lunchtid kom Kathy och gjorde "peanutbutter and jam" smörgåsar. På eftermiddagen sov småtjejerna ganska länge så jag och Melanie satt och pratade om allt mellan himmel och jord. Senare kom Kevin och Christine hem och då blev det ganka stressigt för vi skulle iväg på "Swedish dance". Så vi hoppade alla in i bilarna. På "Swedish dance" var det et 20 tal barn. Jag fick vara med och de tyckte att det var ganska häftigt att jag var från Sverige och kunde prata svenska. Jag fick vara med och dansa "Små grodorna", "Räven raskar över isen", "Hej tomtegubbar" och vi sjöng "Luciasången". Det var verkligen kul, men det kändes ganska absurt att vara här i Portland, Oregon, USA och hoppa runt till små grodorna.

Linnea leker och är glad.

Denali leker också.

Linnea, visst är hon söt?

 Och Denali, söt som en docka!

Underbart söta Annali!

Jag och Denali tittar på "Swedish dance".

Jag är med och dansar ;)

Nu ar jag hemma hos Melanie. Vi har precis fatt de 2 smatjejerna att sova en liten stund och lilla bebisen slumrar ocksa. Sa vi sitter och pratar lite har nere. Melanies och Christines bror Kenny var har for en stund  sedan. Det var ganska kul for han hade ingen aning om vem jag var och att jag ens kommit hit. Han fragade om jag bodde i Portalnd och nar jag sa att jag bodde hos Christine och var fran Sverige blev han riktigt forvanat! Nar jag dessutom sa att jag var Monicas dotter och Maggans systerdotter gick det upp ett ljus for honom och han insag varfor han kande igen mig. det var lite lustigt faktiskt.

I morse foljde jag med Christine for att lamna Linnea pa hennes skola. Hon gar i skola 2 ganger i veckan. Efter det borjade jag och Christina pa att fixa nere i mitt rum. Vi satte upp lite fina tyger sa nu ar det

Ikvall ska vi alla till Kathy och ata middag. Det ska bli riktigt trevligt och jag ser verkligen fram imot det.

Nu sitter jag i sängen i min lilla vrå nere i källaren. Det är kallt här! Jag anta att det känns så kalt mest för att jag inte är van vid kyla. Om man har vistats i 35-40 graders värme i 6 veckor är det kanske inte så kostigt att 12-18 grader känns som bitande vinter.  På lördag tror jag att jag och Melanie ska gå och shoppa så att jag kan hitta lite varma kläder.

-

Idag när jag satt vid datorn och skrev lite hörde jag att det var något som lät lite underligt ute i köket.  Christine var på jobbet och Kevin låg och sov med båda barnen så det kunde inte vara någon av dem. Väl ute i köket upptäcker jag att bakdörren står öppen.  Jag tyckte det kändes lite kusligt. Jag stängde dörren igen, men det tog mig inte många sekunder innan jag kom på mig själv med att undra ”Vart är katterna?”. De har två katter här Greys och Kelly, som är innekatter (!). ”Oh no!”. Så jag satte snabbt på mig skor och jacka och begav mig ut på kattjakt. Den första hittade jag ganska snabbt, han satt och stirrade upp i ett träd, men den andra var som bortblåst.  Jag letade på hela baksidan och sprang runt huset- men ingen katt. När jag väl gett upp så tog jag ändå ett varv till och då hörde jag någon jama under en buske och katt nr 2 kikade fram. Åå vilken lättnad!

-

Idag på eftermiddagen var vi över till Melanies hus. Jag och Linnea var där en stund för att Kevin och Christine var på föräldramöte.  Linneas kusin Denali är precis lika söt och charmig som Linnea. De är verkligen underbara små flickor. Linnea är smart och är väldigt lillgammal, vilket jag tycker är så charmigt. Man får ibland intrycket av att det är en liten tant instängd i en 3 årings kropp.  Hon kommer med underbara kommentarer och hon uttrycker sig alltid så vänligt. Denali är hur söt som helst också, hon ser ut som en liten ”Skrållan”. Med sina underbara lockar och söta leende kan hon få vem som helt att bli glad. Hon är ganska högljud och är en riktig tuff tjej.

-

Det känns så bra att vara här i Portland. De är så snälla mot mig och fast jag inte ens varit här i ett dygn ännu så känns det som om jag är en del av familjen. Jag blir så glad av deras vänlighet.