Igår var den exakt två veckor kvar tills jag åker härifrån. Det känns att det är på upploppet. Har redan påbörjat lite rensning av mina saker. Linnea har pratat väldigt mycket om ”the end of January” vilket är då jag åker hem. ”Is it the end of January now?”. När jag snör på mig skorna för att gå någonstans frågar hon ”Are you leaving now?”, ”Are you coming back?”, ”Are you going home to Sweden?”.  Stackars flicka! Åå det kommer bli hemskt att åka ifrån henne och alla andra här!

Om tre dagar kommer mamma och mormor hit. Det ska bli väldigt roligt och det ska bli så härligt att se dem igen!!! 

Idag var vi på musiklektion igen – sista gången som jag är med. Det var skojigt. Det är härligt att sjunga, dansa runt och spela ut totalt. På eftermiddagen tog jag en jätte härlig löprunda. Sprang i över en timma. Kändes skönt i den svala luften och jag var glad att det inte regnade nått på mig. Jag fixade en bra spellista igår kväll med bara snabba dansiga låtar. Så nu känner jag mig riktigt danssugen!

Vi hr också börjat på att plocka ner all juldekoration. Kändes skönt, jag är ganska trött på tomtar och julbockar nu.  Knepigt dock att det känns så mycket jobbigare att plocka ner allt än det gjorde att ta fram det.

Nu har vi ätit middag och jag sitter här och lyssnar på lite ”Savage garden” och äter utav de sista pepparkakorna som vi har kvar.  Senare ska vi se klart på ”Harry Potter and the half-blood prince” som vi började titta på igår.

Ååå en så härlig dag vi hade idag uppe på Mount Hood. Det var perfekt väder, mestadels klart och en behaglig temperatur, strax över nollan. Vi kom dit runt klockan ett och började med att äta en picknick-lunch bestående av ost och kex, nötter, torkad frukt samt te. Mumsigt! Därefter tittade vi runt lite. Där uppe på bergstoppen (inte riktigt högst upp) finns en stor byggnad som kallas Timberland Lodge. Det är ett hotell, en restaurang, värmestuga, utkiksplats, butik mm. Själva huset byggdes 1938 och det är så otroligt fint därför att det är byggt i trä och i mitten finna en gigantisk braskamin. Vi gick upp en våning till ett runt samlingsrum där det fanns härliga soffor att sitta i och man hade en mäktig utsikt över bergstoppen samt på skogarna och bergen nedanför. Makalöst!

Jag, Kevin och Linnea gick ut för at leka lite i snön. Det var så mysigt. Vi hittade en härlig liten backe där vi kanade ner på våra rumpor. Fort gick det och Oj vad kul det var! Upp och ner och upp och ner.  Så fort vi åkt ner för backen ropade Linnea ”Again!” och så höll det på. Jag hade nog glömt hur himla kul det är att åka kana i snön.

Vi var kvar där ända tills det mörknade. Då satte vi oss i bilen och åkte den 1,5 timme det tar därifrån till Portland. Vi var alla så trötta på hemvägen så det var ett utmattat och belåtet gäng i bilen. Hemma åt vi en jättegod middag; rostbiff med grönsaker. Nu ligger tjejerna och sover och jag tror att vi andra ska ta och mysa till det framför en film.

Ebba och Linnea klättrar upp för att åka kana ner. Bergstoppen i bakgrunden är toppen av Mount Hood. Mount Hood är 3429 meter högt och många människor kommer hit för att åka slalom, längdskidor, bergsklättra, fjällvandra. Mount Hood har snö året om vilket gör att elitåkare kommer hit för att träna under sommaren.

Och så bär det av i en väldig fart!

  Igen och igen och igen och igen...

  Kevin och Linnea.

Ebba och Linnea.

  Vacker utsikt. Ser ni molnen nere i dalarna?

Mount Hodd: 3429 meter över havet.

  Leka i snön är skoj.

Annali hade sin första upplevelse av snö idag. Tror hon tyckte det var ganska roligt. Att dömma av hennes förvånande uttryck tyckte hon nog också att det var lite underligt med allt det vita kalla som täckte marken.

  Erkänner att jag blev väldans sugen på att åka lite utför igen. :)

  Vackert!

Pappa Kevin med sina döttrar.

Bästisarna Linnea och Ebba.

Tack för en fin dag!

Jag drömde en massa konstigt i natt. Vaknade flera gånger av att jag skrattade i sömnen....

Imorgon åker vi till Mount Hood för att leka lite i snön. Vi hoppas på bra väder så att jag kan ta lite vackra foton.

See ya!

Denna dag sammanfattas med de två orden härlig och effektiv. Jag vaknade klockan 10 men låg kvar i sängen till 11 (ok, inte så effektivt men härligt). Efter en härlig frukost tog vi en härlig promenad till parken. Linnea och jag gungade och åkte rutschkana och Kevin och Annali hejade på.  Efter promenaden bestämde jag mig för att fortsätta att vistas ute så jag snörde på mig löparskorna och pluggade in ipoden i öronen. Den var en härlig runda och jag var så glad över att jag inte kände av mitt knä – ända till jag sprungit i 20 minuter och det nu så välkända och otäcka hugget i vänster knä kom tillbaka. Jag tog det lite lugnare men genomförde ändå min lilla runda. Kändes dock bättre när jag kommit hem och stretchade.   Efter en effektiv löprunda gjorde jag en effektiv städning av mitt rum. Sedan hjälpte jag till att ta hand om flickor. På kvällen kom det en massa folk hit, vänner till Kevin och Christine. Bland andra så var Melanie och Denali här. Vi hade en härlig middag tillsammans. Mycket trevligt, mycket prat och mycket skratt. Nu har alla åkt hem och vi är kvar med lite disk och undanplockning. Kanske att det blir lite skip-bo snart? Vem vet.. .

Hemkommen från Unkle Roberts 73-årskalas och oj vad mätt jag är! (Som vanligt när jag kommer hem från Kathy…) Vi åt köttbullar och potatisgratäng, lingonsylt och grönsaker.  Mumms! Blev också en massa efterrätter också, tårta och kakor. Oj oj.

Nu är jag så seg. Sitter här och lyssnar på lite bra musik och kollar runt på lite bloggar. Lite senare tror jag det blir lite film. Hoppas!