En härlig promenad med bästaste Saga blev det. Det var skönt med frisk luft och att få ventilera lite tankar. En vän är alltid det bästa botemedlet mot ett rörigt huvud.

Allt känns så mycket bättre nu. Att få chansen at jobba här i Bollnäs är ändå det bästa alternativet. Nu kan jag bo hemma och umgås med familjen och vännerna på riktigt. Jag ska jobbba häcken av mig och spara ihop en massa pengar så att jag kan ge mig ut igen senare. :)

Nu ska jag iväg till Växbo och hälsa på ännu en nära vän.

Är det inte så typiskt mig? Från att vara helt desperat arbetslös får jag nu inom loppet av 3 timmar två förfrågningar om att börja jobba. Det är heltsjukt.

Först ringer de från mitt gamla jobb och säger att jag kan få komma och jobba heltid i åtta veckor från och med 22 mars och sedan ringer de från Uppsala och vill att jag ska komma och provjobba.

Det känns ganska rörigt i mitt huvud just nu, så då passar inget bättre än en skön promenad med en god vän. Så det blir det nu.

Tillbaka från tandläkaren. Inte ett hål men 550 kr fattigare.

Det är ju som att bli råndad! Det här var första gången som jag var tvungen att betala. Jag känner mig ganska arg eftersom jag egentligen hade den här tiden i juli förra året, men den blev uppskjuten till i september p.g.a att tandläkarna hade semester. Eftersom jag inte har varit hemma sedan i augusti har jag inte kunnat gå på några tandläkarbesök förän nu. Taskigt värre!

Aja, det blir till att betala sin halva tusenlapp och visa upp ett stort brett leende med mina fina tänder.

Nu har jag gått omkring och borstat tänderna i 20 minuter och använt tandtråden 3 gånger. Jag gör alltid så här innan jag ska till tandläkaren och idag är det en sådan dag. Jag tycker att det kliar och kittlar i varje tand och jag tycker att jag ser hål här och där. Är det bara jag som känner så?

Jag ser framför mig hur tandläkaren står där och granskar röntkenbilderna med ett bekymrat uttryck: "Hm, Ebba, det här såg ju inte så bra ut. 17 hål. Jag tror vi får dra ut varenda tand och ge dig löständer".

Nu måste jag skynda mig och jag hoppas att mina fördommar inte kommer besannas.

Jag började dagen med ett härligt pass på gymmet. Blev lite uppvärmning på cykel, en halvtimmes styrketräning och 2 minuter på löpbandet. Härlig start på morgonen!

Det är ganska roligt att gå på gymmet tidigt på morgonen. Det är jag och pansionärerna. Medan man sitter där och pressar armar och ben får man höra de mest intressanta samtalen om brutna lårbenshalsar, bråkiga barnbarn och meningen med livet. Man får mycket att fundera över efter ett sådant pass.